Bernhard Granholm

KULTUR

Vad är kultur?

Allmänt kan man svara att kultur är mänsklig verksamhet. Kulturbegreppet inrymmer även beskrivning av mänsklig verksamhet, t ex i form av litteratur och i form av hur en konstnär upplever omvärlden. De alster som produceras i denna kulturella verksamhet kan sägas bilda ett kulturarv. Kultur är också alla de skriftliga vittnesbörd, som under åren samlats i arkiv, om myndigheters och enskildas verksamhet. Detta påstående är fastlagt i svensk lag. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet heter det i Arkivlagens 3§. Då kan man fråga vidare: Hur tillämpar våra politiker kulturbegreppet? Möjligheten att för allmänheten få ta del av det kulturarv, som t ex litteratur utgör har, har kommit att ges via bibliotek. Detta har kommit att innefatta även arkivmaterial, dvs sådant arkivmaterial som är mikrofilmat. Här kommer dock en märklig särbehandling in i bilden. Det är nämligen nästan 5 ggr så dyrt att fjärrlåna en mikrofilmad volym som en bok av papper på Grums kommunbibliotek. Detta gäller f ö även i andra bibliotek.

En debatt om detta förs just nu i släktforskartidningen RÖTTER. Debatten har startats av Ted Rosvall, som framgångsrikt lyckats få SVAR att slopa forskningsavgifter i Ramsele. Här är utdrag av vad Ted Rosvall skrivit:

Orättvisor i släktforskarvärlden
av Ted Rosvall (14 jan 1998)

Försämringar, inskränkningar, avgifter och pålagor. Sådana hemskheter kan endast uthärdas om de delas någorlunda solidariskt. Om förhållandena är lika för alla. Tyvärr tycks utvecklingen inom släktforskningen gå i motsatt riktning. Orättvisorna ökar. På sina håll är det fortfarande gratis att forska, på andra i det närmaste ruinerande. På vissa platser är nyttjandet av en forskarsal, i enlighet med JO´s svar på min anmälan häromåret, helt gratis, på andra går det bra att ta ut ett par hundra kronor om dagen. När det gäller lån av mikrokort från SVAR tar en del kommuner ut upp till 25 kr per volym, andra framhärdar, modigt och generöst, med gratisprincipen (som naturligtvis borde gälla överallt).

- - - - -

Så här kan vi inte ha det!
Om Riksarkivet och kommunerna inte förstår vad de håller på med så är det vi släktforskare själva som måste ta i med storsläggan. Med försynta påpekanden kommer vi ingenstans. Uppvaktningar, protestskrivelser, namninsamlingar, insändare, mediastorm, demonstrationer - där har vi receptet som ännu inte har prövats i någon nämnvärd omfattning.

Debatten har sedan kommit in på bl a släktforskningens värde, om den är likvärdig med akademisk forskning etc. Detta är en intressant och i och för sig välmotiverad diskussion och jag instämmer i flera av dessa argument. Jag anser det dock vara fel att ha som argument i detta sammanhang. Man skall inte behöva uppge motiv för lån av ett visst medium på biblioteket. Jag har sänt följande inlägg till debatten. Här är vad jag skrivit:

Kampen har pågått i många år
av Bernhard Granholm (1 april 1998)

Jag tycker debatten om rättvis tillgång till filmade arkivalier tenderar till att spåra ur. Diskussionen huruvida släktforskning är akademisk forskning eller amatörforskning är väl i och för sig intressant, men den är irrelevant i detta sammanhang. Poängen är ju få till stånd en likvärdig bedömning av olika medier eller dess generella innehåll. Vem skulle komma på tanken att fråga en boklånare om syftet med lånet. Om behovsprövning för boklån skulle införas, så skulle det upplevas kränkande.

- - - - -

År 1990 överklagade jag Grums kommuns dåvarande avgiftshöjning till 10:-. Det var i samband med att SVARs verksamhet startade. Grunden till mitt överklagande var en skriftlig förfrågan till kulturnämnden vad som låg bakom avgiftshöjningen. Svaret var ungefär "God dag yxskaft" med de redan kända argumenten. Priset tog en ledamot i nämnden som muntligt meddelade sin omgivning att avgiftshöjningen berodde på en portohöjning av 22:50. Detta var droppen som fick mig att överklaga. I mitt överklagande citerade jag omnämnde nämndledamot. Jag fick till överklagandet en bilaga av f ordföranden för SSF, Erik Thorell, vars inlägg ju också var äldre än mitt. Han pekade på kommunernas självstyrelse som ett hinder.

I mitt överklagande till Kammarrätten klagade jag bl a på nämndens ignorans syftande på deras okunskap om vad saken gällde och missuppfattning om påstådd portohöjning. I ett brev till sitt politiskt parti i Grums benämnde ovan nämnd nämnledamot mitt överklagande som påhopp. Naturligtvis hade Thorell rätt beträffande kommunernas självbestämmande. Kommunallagen var det enda lagrum Kammarrätten åberopade och man tog ingen notis om att jag åberopat Arkivlagen och Tryckfrihetsförordningen.

1993 meddelade Regeringsrätten att den ej prövade mitt vidare överklagande till denna instans.

F kulturminister Bengt Göranssons fagra ord om arkivmaterial i Arkivutredningen Öppenhet och minne har visat sig sakna substans.

Jag konstaterar att kommunallagen ligger likt en ogenomtränglig ostkupa över kommunerna som ett skydd mot rikstäckande lagstiftning. Under denna är det fritt fram för kommunpolitiker att agera utan att ha en aning om vad de beslutar.

OTRYCKTA KÄLLOR
Låneavgifter för mikrokort från SVAR. Sammanträdesprotokoll från kulturnämnden i Grums
1990-02-21.
Svar till kammarrätten i Göteborg angående överklagning av beslut i kulturnämnden. Ibid, 
1990-04-26.
Dom i mål 1716-1990. 1991-03-18, kammarrätten i Göteborg, avdelning 3.
Underrättelse i mål 1816-1991. 1993-02-09, regeringsrätten.

TRYCKTA KÄLLOR
Tryckfrihetsförordningen. SFS 1982:941.
Arkivlagen. SFS 1990:782.
Folkrörelsernas arkivhandbok. Stockholm 1988.
Donald Söderlund - Olof Petersson Svensk Förvaltningspolitik. Uppsala 1988.

_________________
SVAR = Svensk arkivinformation. Handhar mikrofilmat arkivmaterial.
SSF = Sveriges släktforskarförbund.

Antal gånger denna sida har besökts sedan 1998-04-02:

Sidan producerad av:
Bernhard Granholm

Uppdaterad 1999-03-08